torsdag 15 oktober 2009


Ja, då var man äntligen frisk då! Det tog sin lilla tid, men nu känns det återigen bra!


Ida har funkat jättbra med dagis denna vecka, så vi hoppas på att det lossnat rejält nu! Hon är ju så smart vårt lilla charmtroll, det går att prata med henne och förklara, och hon förstår verkligen! Eftersom hon bara går 3 dagar på dagis, så var vi ju lite rädda för att hon skulle gråta varj gågn vi lämnade och att det skulle ta lång tid för henne att komma in i rutinerna på dagis, hitta kompisar ich inse att hon inte skulle dit varje dag...Kan ju stolt berätta att det varit precis tvärtom! Hon är så trygg och fin, vill gärna höra på kvällen om vad som ska hända imorrn och sen somnar hon så snällt i sin säng runt kvart i 8...det går bra nu...


Nu kommer lite skryt om vad Ida kan...håll i er:


  • Hon kan räkna till 14, från 1 och hela vägen fram

  • Hon kan bokstäverna I, D, A, M och O. Dom känner hon igen överallt

  • Hon kan skillnad på bestämd och obestämd form när hon själv eller vi pratar (hunden, en hund)

  • Hon kan färgerna: gul, röd, blå, svart, vit, rosa, grå, grön, orange och röd (lila övas flitigt just nu)

Roliga citat:


  • Tittar på teletubbies och konstaterar nöjt då Dipsy tittar upp och säger "bu" : " Han kommer upp först, Disy"

  • Vi spolar vatten i handfatet och ska tvätta händerna då Ida utbrister: " Oh, vad kallt...nu blev det varmare!"(javisst, hon komparerar=varm,varmare, varmast)

  • När hjärtat smälter och Ida kikar fram mot en och utbrister "Heeeej mamma! ja tycke om dig"

  • Ida provar sig fram språkligt när hon tittar på teletubbies: "Dom säger bu till jag...(paus)...mig...(tänker)...Dom säger bu till mig, mamma!"

onsdag 7 oktober 2009

Mitt i all tokrenovering...

blir Mirja sjuk...japp, så ligger det till.

Ida är som bekant en vecka på dagis, hemma en, smittar mamma till 3:e veckan då hon är åter på dagis...drar hem nåt nytt, borta en vecka och återigen smittar mamma. Kontentan? Ingen träning, inget socialt umgänge och inget jobbande, snörvel...Hade inte en aning om att det var SÅ HÄR dåligt Ida mådde förra veckan, eller är det jag som fått nån muterad variant av förkylningen/influensan?! Är helt förstörd, hostar, snörvlar och knaprar piller så man snart platsar med "begåvningsreserven" nere vid svartån...

Så idag tog Alvedonen slut, ringde mannen - upptagen i möte, ringde mormor - inte i närheten av stan, fick gå ner själv, f-n va jobbigt det var! Mxpuls, intressant om man kan hålla pass imorrn...I think not...

Orkar inte ens titta på Idol på kvällarna, hur går det för dom? Är väl ändå uttagningarna som är bra? Då sittar jag bakom kudden med nedskruvat ljud för att slippa skämmas öronen av mig.
Så är det återigen dags för "Grey's" ikväll, lovely...höll på att köpa en hårgelé-burk av bara farten igår då HAN satt som reklampelare för produkten, skulle köpt skylten istället...
Mc Dreamy..."dreggel"...

Annars då? Huste, kanske ni undrar? Jovars, jag är ju sjuk, så stackars B får kämpa själv...Som morfar sa: -Vi kommer att dö på det här bygget..."

måndag 28 september 2009

Vi jobbar och kämpar...

Ja, det är precis det vi gör...suck och stön allt är iaf utrivet och nu är det uppbyggnation som gäller. Längtar tills allt är klart och vi får flytta in och kan se tillbaka på denna helvetesmånad som vi just nu genomlider. Kom på mig själv med att tänka:"Tänk om vi ALDRIG blir klara, tänk om jag aldrig kan luta mig tillbaka i min nya svarta skinnsoffa och titta på Björn och säga att det är sååå skönt att vi är klara!" Som det känns nu är det långt borta iaf, blev lite peppad av A och F som var över på blixtvisit igår och hejade på oss, tack ska ni ha!

Vill även passa på att gratulera J och S till sitt senaste tillskott A, fick byta kläderna..då S var säker på att det var en tjej...det var en gosig kille...

Ida, då...ja munnen går i ett och hon försöker sig på den ena besvärligare och svårare meningen efter den andra...långa är dom också, har räknat upp till 6-7 ord i en mening. dessutom böjer hon verb (sitter, sitta) i helt rätt meningar. Hon använder även genitiv s (apans boll) och bestämd och obestämd form (katten, en häst) korrekt...imponerande. Vi var och badade i fre och då fick Ida mycket beröm av en kvinna i skåpet bredvid som inte kunde förstå att hon som bara var 2 kunde tala så tydligt och med sån korrekthet. (Mycket stolt mamma)

Nu vet ni vad vi gör och att vi lever...syns om nån dag igen, hej!

söndag 20 september 2009

Många måsten och to do's...

Jösses, har varken haft ´kraft eller ork att skriva... Såååå mycket just nu...Livet snurrar på i en yvig och rasande fart med allt från dagis-upphämtningar till kick-off på jobbet och renoveringar i vårt hus....Lägger mig, eller däckar vid halv tio varje kväll...helt slut! Förstår de gamla trälarna och deras hårda leverne allt bättre. Är varken pigg eller utvilad på morognen, då nätterna går åt till planera huset, oroa sig för huset och för vår lilltös som slungas mellan mor- och farföräldrar som en trasa. Vi kämpar på...Medvetna om att det bara är en månad kvar tills vi måste flytta in i råtthålet, som för närvarande är obeboeligt.

Det hela blir inte bättre av alla eviga pessimister som man då omges av, att ständigt få höra att vi ALDRIG kommer hinna bli klara med nåt av kök, badrum eller sovrum innan sista helgen i oktober peppar inte...ni trycker ner oss....skit på er! Så himla skönat att prata med A, som då håller med mig om att alla alltid ska vara så negativa ovch komma med negativa kommentarer istället för att bara vara tysta...har ni inget postovt att säga om vårt val av arbetssätt, så kan ni va tysta...faktiskt!

Hade kalas i huset i helgen, fullt av barn och vuxna som inspekterade vårt råtthål i dess befintliga skick...ska bli kul att få bjuda hem er till vårt fina hem mot jul! Tack för allt, Ida stormnjöt!

Ny vecka och nya stressmoment...hoppas att I och mitt läromedel ÄNTLIGEN blir klart på tisdag! Dags för år 5 då...såklart...aldrig någon rast eller ro...

Har inte tränat på evigheter och kroppen är i urusel form och jag lider av pingislunga...varje söndag lovar jag mig själv att komma iväg på ett spinningpass och varje vecka misslyckas jag...så trött på detta eviga bollande med tider, pusslande och stressande...

söndag 13 september 2009

2 år och ensamma...

Hela förra veckan har varit ett mörker och det inte bara för att pappsen blev tvungen att lämna oss för en blixtvisit i det stora landet i väst, utan också för att mor och dotter varit ensamma OCH förkylda...Jag vet att jag låter som en man, men fy f-n va förkylda vi varit! Idas och mammas snor och hostningar har turats om att dyka upp, så inget dagis på hela veckan. Ida har haft en snäll mormor som kommit varje morgon, vi har även fått avnjuta 3 middagar på chataeu Timling, lovely! (Kan ju även tillägga att respekten för ensamstående mödrar har ytterligare fördjupats, ni är Superwomen!)

Trots mammas ihärdiga hostningar och snorrinnande näsa har hon trotsat makterna med Nipaxon, nässpry och alvedon. Detta mycket för att hon är dumlojal mot sitt jobb, 2 andra har varit sjuka hela veckan för mycket mildare förkylningar än mammas och för att jobbet är roligt. Ja, att jobba är kul...har en underbar klass som är i stort sett självgående, och de är bara fyror! Sen vet jag att Ida har det bra och får vila och ta igen sig hos mormor och då tynger inte det onda samvetet lika mycket.

Så var det den där "nya influensan" oxå, vilka hemska val man ställs inför som förälder...spruta eller inte spruta? Det är kvicksilver i sprutan och Ida är bara 2år...ska hon få ha en sån metall i kroppen liggandes, lagrandes? Njaee...det hela känns lite avlägset...Dessutom trodde jag att Tamiflu var botemedelt mot fågelinfulensan...hur kan samma medicin hjälpa mot även den "nya influensan"? Konspirationsteorier, någon?

I helgen har inhandlats tapet x3 olika. Blev inte alls de färger jag tänkt mig. En lila randig till köket och en lila, silvrig med stora blommor till vardagsrummet! Sen en med små träd till hallen, en vit med grå/silvriga träd, hoppas grå väggar passa till nu bara.

Även klinker och mosaik inhandlades till badrummet, kakel till väggen kommer att kompletteras på tisdag... Det blev vita rektangelformade palttor på väggen och små svarta fyrkantiga på golvet. på väggen kommer även en mosaikrand med stavar i svart akkel sitta på två väggar....fattar ni nåt? Tar bilder före och efter...

På tisdag, ja, då är det tänkt att vi ska få vårt HUS!!! Ord kan inte beskriva hur hypad och hur mycket hag längtar efter det! Till er som vill prata om det med mig, vet jag att jag varit lite avslagen, men et känns som att ta ut segern i förskott innan jag har nycklarna i handen...sen kommer ni böna och be mig om att sluta...

Och till sist då, vi syns väl kl 15.00 i vårt nya hus på lörd 19 sept? ida har ju sitt barnkalas då! Kram!

söndag 6 september 2009

En lyckad lämning och stressssss

Ja, vi har haft vår första riktigt lyckade lämning på dagis. Ida hoppade ner från pappas famn och vinkade "hej då" och gick sen in genom grinden och försvann...En häpen men mycket glad pappa ringde mamma på rasten för att berätta detta underbara tillfälle, som vi alla hoppas se mycket mer av!

Har tillbringat förra torsdagen på sjukhuset, med ont i bröstet. Något som jag fick höra av sjukvårdsupplysningen var "Den nya influensan"....mhrmmm ja. Ringde 04.10 då jag inte stod ut längre, det gjorde ont bara av att ligga ner och andningen kändes jättejobbig, fick då inte komma upp utan order om att stå ut hemma...Konstogt trodde att man vid smärta i bröstet skulle åka upp bums, men icke... Väl på sjukhuset 3,5h senare, blev man väl omhändertagen och alla möjliga undersökningar gjordes...3 hela sprtor stacks jag med och 5 rör blod fattigare blev man också - lovely. Felet? Inget dom kunde se, förmodligen bara kramp/träningsvärk i hjärtmuskulaturen. Frisk och vältrimmad var jag, så det hela förbryllade alla, var hemma under fredagen också och sov i stort sett bort hela lördagen...

måndag 31 augusti 2009

"Har ni ätit ännu?"

Igår var jag och maken på IKEA för att inhandla det kök som ska pryda vår vackra villa inom kort. Humöret blir ju inte alltid på topp, då man lever tillsammans med en ekonom, som alltid ska vara en glädjedödare och spoliera ens vilda drömmar och fantasier. Efter mycket gnabb och småpikar, kom den stackars försynte unge man som skulle sälja köksbänkar åt oss med en fråga: "Har ni ätit ännu?"

Förvånat ser vi ner på den lille kisen som ska föreställa proffs på köksbänkar och stammar fram ett: "Mjaeenjaeeneeeej..." varpå han helt solika ber oss att ta lite köksbänk prover med oss till restaurangen för en lunch och sedan återkomst till hans avdelning för nya tag...snopet, tyckte både fru och man Mlström, som med svansarna mellan bena tog färgproverna och gick till restaurangen...

Ida bubblar på som en kulspruta och det är riktigt roligt att lyssna på hennes egna lekar, då hon pratar med sig själv. På dagis får vi dgligen kommentarer från allt och alla om vad vår tjej ät långt framskriden i sitt tal, och tro oss det är hon...inte så lite stolta heller... Idag vid middagen, var hennes lax slut och jag hade kvar på min tallrik, varpå hon sträcker sig mot min tallrik frågar om hon "få smaka litte?" och vid ett jakande svar tillägger: "du snäll, mamma, du!" (för er icke invigda: du är snäll du mamma) Helt från blå himml bara, hon har de mest fantastiska kommentarerna ibland, man häpnar...