Så har magsjukan då landat hos oss på Trestegsgatan. Det konstiga är att vi inte VART vi fått den från...mitt starkaste kort är på flyget hem från Kanarieholmarna i onsdags kväll, men man vet inte säkert. Ida började trixa igår vid middagen och gnällde om ont i magen, då får vi gå och bajsa då sa mamma och pappa, men såklart kom inget. Ida blev hängigare och mer ledsen ju närmare halv åtta vi kom, vi lägger henne nu så kommer nog bajset imorrn resonerade mamma och pappa. När Ida ligger i sängen vrålar hon plötsligt, mamma det kommer kräääääk! Mamma sliter åt sig en plastpåse och rusar in, lagom för att få spyorna på händerna och fötterna och en liten stänk på kinden. Dock hamnar det mesta i påsen, Ida gråter och gråter, hon hatar att kräkas...
Ida kräks fler gånger under kvällen och vi går och lägger oss vid halv 11, beredda på en jobbig natt. B sover på madrass inne i Idas rum, nåt som Ida känner sig trygg med...för då kan nån ge henne kräkhinken och sitta med henne. Vid halv 2 kräks Ida för sista gången och då kräks även Moa en riktig kaskadkräkning efter amningen. (mamma blir smått hysterisk...) Vi byter lakan och Moa får sova nära mig, som har frossa mesta delen av natten. Beslutar mig för att amma varje gång jag vaknar viklket blir med ca 45min till en timmes mellanrum, Moa protesterar inte men äter kortare stunder och har så fortsatt under morgonen. Vid 2 springer B upp och kräks och gör så 3 ggr till under natten. Inget mer från Moa och inget från mamma heller.
Kontentan så här långt är en sovande man sedan halv 11 på fm och kl är nu strax före 3 på em, en lekandes Ida och en sovandes Moa i vagnen. Mamma då? Hon springer på toaletten bara, inga kräkningar än iallafall... Det är som att vänta på att få dödstaffet ufört, känner hur kräkningarna kryper närmare...Men jag har satt det på "hold" tills dess B kommer upp och är pigg, vi kan inte va dåliga bägge två samtidigt heller...kräkningarna får helt enkelt vänta tills dess tillfälle ges!
Semester?
11 år sedan