Vi jobbar och kämpar...

Ja, det är precis det vi gör...suck och stön allt är iaf utrivet och nu är det uppbyggnation som gäller. Längtar tills allt är klart och vi får flytta in och kan se tillbaka på denna helvetesmånad som vi just nu genomlider. Kom på mig själv med att tänka:"Tänk om vi ALDRIG blir klara, tänk om jag aldrig kan luta mig tillbaka i min nya svarta skinnsoffa och titta på Björn och säga att det är sååå skönt att vi är klara!" Som det känns nu är det långt borta iaf, blev lite peppad av A och F som var över på blixtvisit igår och hejade på oss, tack ska ni ha!

Vill även passa på att gratulera J och S till sitt senaste tillskott A, fick byta kläderna..då S var säker på att det var en tjej...det var en gosig kille...

Ida, då...ja munnen går i ett och hon försöker sig på den ena besvärligare och svårare meningen efter den andra...långa är dom också, har räknat upp till 6-7 ord i en mening. dessutom böjer hon verb (sitter, sitta) i helt rätt meningar. Hon använder även genitiv s (apans boll) och bestämd och obestämd form (katten, en häst) korrekt...imponerande. Vi var och badade i fre och då fick Ida mycket beröm av en kvinna i skåpet bredvid som inte kunde förstå att hon som bara var 2 kunde tala så tydligt och med sån korrekthet. (Mycket stolt mamma)

Nu vet ni vad vi gör och att vi lever...syns om nån dag igen, hej!

Många måsten och to do's...

Jösses, har varken haft ´kraft eller ork att skriva... Såååå mycket just nu...Livet snurrar på i en yvig och rasande fart med allt från dagis-upphämtningar till kick-off på jobbet och renoveringar i vårt hus....Lägger mig, eller däckar vid halv tio varje kväll...helt slut! Förstår de gamla trälarna och deras hårda leverne allt bättre. Är varken pigg eller utvilad på morognen, då nätterna går åt till planera huset, oroa sig för huset och för vår lilltös som slungas mellan mor- och farföräldrar som en trasa. Vi kämpar på...Medvetna om att det bara är en månad kvar tills vi måste flytta in i råtthålet, som för närvarande är obeboeligt.

Det hela blir inte bättre av alla eviga pessimister som man då omges av, att ständigt få höra att vi ALDRIG kommer hinna bli klara med nåt av kök, badrum eller sovrum innan sista helgen i oktober peppar inte...ni trycker ner oss....skit på er! Så himla skönat att prata med A, som då håller med mig om att alla alltid ska vara så negativa ovch komma med negativa kommentarer istället för att bara vara tysta...har ni inget postovt att säga om vårt val av arbetssätt, så kan ni va tysta...faktiskt!

Hade kalas i huset i helgen, fullt av barn och vuxna som inspekterade vårt råtthål i dess befintliga skick...ska bli kul att få bjuda hem er till vårt fina hem mot jul! Tack för allt, Ida stormnjöt!

Ny vecka och nya stressmoment...hoppas att I och mitt läromedel ÄNTLIGEN blir klart på tisdag! Dags för år 5 då...såklart...aldrig någon rast eller ro...

Har inte tränat på evigheter och kroppen är i urusel form och jag lider av pingislunga...varje söndag lovar jag mig själv att komma iväg på ett spinningpass och varje vecka misslyckas jag...så trött på detta eviga bollande med tider, pusslande och stressande...

2 år och ensamma...

Hela förra veckan har varit ett mörker och det inte bara för att pappsen blev tvungen att lämna oss för en blixtvisit i det stora landet i väst, utan också för att mor och dotter varit ensamma OCH förkylda...Jag vet att jag låter som en man, men fy f-n va förkylda vi varit! Idas och mammas snor och hostningar har turats om att dyka upp, så inget dagis på hela veckan. Ida har haft en snäll mormor som kommit varje morgon, vi har även fått avnjuta 3 middagar på chataeu Timling, lovely! (Kan ju även tillägga att respekten för ensamstående mödrar har ytterligare fördjupats, ni är Superwomen!)

Trots mammas ihärdiga hostningar och snorrinnande näsa har hon trotsat makterna med Nipaxon, nässpry och alvedon. Detta mycket för att hon är dumlojal mot sitt jobb, 2 andra har varit sjuka hela veckan för mycket mildare förkylningar än mammas och för att jobbet är roligt. Ja, att jobba är kul...har en underbar klass som är i stort sett självgående, och de är bara fyror! Sen vet jag att Ida har det bra och får vila och ta igen sig hos mormor och då tynger inte det onda samvetet lika mycket.

Så var det den där "nya influensan" oxå, vilka hemska val man ställs inför som förälder...spruta eller inte spruta? Det är kvicksilver i sprutan och Ida är bara 2år...ska hon få ha en sån metall i kroppen liggandes, lagrandes? Njaee...det hela känns lite avlägset...Dessutom trodde jag att Tamiflu var botemedelt mot fågelinfulensan...hur kan samma medicin hjälpa mot även den "nya influensan"? Konspirationsteorier, någon?

I helgen har inhandlats tapet x3 olika. Blev inte alls de färger jag tänkt mig. En lila randig till köket och en lila, silvrig med stora blommor till vardagsrummet! Sen en med små träd till hallen, en vit med grå/silvriga träd, hoppas grå väggar passa till nu bara.

Även klinker och mosaik inhandlades till badrummet, kakel till väggen kommer att kompletteras på tisdag... Det blev vita rektangelformade palttor på väggen och små svarta fyrkantiga på golvet. på väggen kommer även en mosaikrand med stavar i svart akkel sitta på två väggar....fattar ni nåt? Tar bilder före och efter...

På tisdag, ja, då är det tänkt att vi ska få vårt HUS!!! Ord kan inte beskriva hur hypad och hur mycket hag längtar efter det! Till er som vill prata om det med mig, vet jag att jag varit lite avslagen, men et känns som att ta ut segern i förskott innan jag har nycklarna i handen...sen kommer ni böna och be mig om att sluta...

Och till sist då, vi syns väl kl 15.00 i vårt nya hus på lörd 19 sept? ida har ju sitt barnkalas då! Kram!

En lyckad lämning och stressssss

Ja, vi har haft vår första riktigt lyckade lämning på dagis. Ida hoppade ner från pappas famn och vinkade "hej då" och gick sen in genom grinden och försvann...En häpen men mycket glad pappa ringde mamma på rasten för att berätta detta underbara tillfälle, som vi alla hoppas se mycket mer av!

Har tillbringat förra torsdagen på sjukhuset, med ont i bröstet. Något som jag fick höra av sjukvårdsupplysningen var "Den nya influensan"....mhrmmm ja. Ringde 04.10 då jag inte stod ut längre, det gjorde ont bara av att ligga ner och andningen kändes jättejobbig, fick då inte komma upp utan order om att stå ut hemma...Konstogt trodde att man vid smärta i bröstet skulle åka upp bums, men icke... Väl på sjukhuset 3,5h senare, blev man väl omhändertagen och alla möjliga undersökningar gjordes...3 hela sprtor stacks jag med och 5 rör blod fattigare blev man också - lovely. Felet? Inget dom kunde se, förmodligen bara kramp/träningsvärk i hjärtmuskulaturen. Frisk och vältrimmad var jag, så det hela förbryllade alla, var hemma under fredagen också och sov i stort sett bort hela lördagen...